FULLT UPP

2012-02-28 @ 22:53:53

Har haft fullt upp sen sista inlägget jag skrev, jobbat fram till 15 och och hämtade Felicia på dagis och vi spenderade mer än en timme i lekparken här utanför i världens härligaste väder. Precis när vi skulle gå in då Felicia sagt " mamma, ocka inte me nu gå in " ( mamma jag orkar inte mer nu vi går in )kom min föräldrar & lillasyster på lite fika och lek. När som åkte vis halv sex började vi laga mat, åt mat, diskade & Felicia var utan blöja under kvällen och skrek till mig när jag diskade " mamma komme kiss " och sprang till pottan & kissade och kom stolt ut och hämtade mig. Min stora tjej. Efter disk och kisserier tog vi ett bad & efter det var det läggdags för lilla damen, som nu mer börjat gilla att läsa böcker eller att jag läser för henne. Med andra ord har varje nattning blivit mycket lättare.

Slänger in några bilder från lekparken.

    

PIPPI

2012-02-28 @ 08:01:59

GOOOD MOOOORNING!

Felicia är lite halvt besatt av Pippi Långstrump så idag fick hon äta sin frukost framför tv & vart världens lyckligaste tjej. Sen fick hon även Pippi flätor & så har hon Pippi kläder på sig! Så snart bär det av mot dagis och jobb..

    

NIGHT

2012-02-27 @ 22:45:36

Felicia sover sen några timmar tillbaka. Jag ska strax göra det samma, men först ska jag titta på Big Brother från igår om jag kan hålla mig vaken.

    

MONDAY

2012-02-27 @ 08:04:26
Nu är vi redo för jobb & dagis.
Eller Felicia är iallafall.
Känns som att ångesten börjar krypa sig på, att lämna bort henne en hel dag efter allt som hänt känns inte ett dugg ok, trots att jag är super trygg med personalen på dagis.



    

A NEW START

2012-02-26 @ 15:24:50

Känner att nu är det dags igen, hur länge det håller i sig det får vi se. Tycker synd om er få stackare som tittar in här varje dag & aldrig får se något nytt. Så nu ska ni få en liten update!

Imorgon ska Felicia till dagis & jag till jobbet för första gången på 2 veckor..
För Felicia har varit sjuk, riktigt sjuk.

Helgen den 10 11 12:e var hon lite halv krasslig ingen feber utan mest hosta och hes. Natten mellan söndag och måndag fick hon 40 grader feber men när vi vakna på måndagen hade hon bara 38.4 men jag hörde på hennes andning att något var fel, hon liksom tog i för att andas & var otroligt slö för att nästan vara feberfri. Så jag ringde till 1177 och hörde lite med dem, då var klockan 8.15 men dem sa bara att hon var trött för att hon hade haft en febertopp under natten & att andningen hade med hennes förskylningsastma att göra. Fast jag sa gång på gång att det inte alls lät som astman så la vi tillslut på, men jag hade fortfarande en klump i magen så jag ringde hit min mamma & lillasyster. Dem kom hit runt halv 10, och mamma märkte på en gång att något var fel, Felicia var ännu slöare knappt medveten och ögonen bara snurrade och hon var helt borta och andades ännu "hårdare" så mamma gjorde ett nytt försök hos 1177 och då koppla dem henne direkt till Finspångs sjukhus, så vi packa skötväskan och åkte ner.. När vi kom ner fick vi ett rum på en gång & läkaren stack bara in huvudet och sa " jag ringer efter en ambulans " efter 10 minuter var ambulans personalen & narkosläkare i rummet och Felicia fick syrgas och hundra andra grejer och nålar sattes in i hennes händer. Sen fick jag hoppa in i ambulansen & då åkte vi till Norrköping. Mamma och Maja tog bilen och hämta upp Adde. När vi börja närma oss Vrinnevi sa ambulans mannen att " bli inte rädd nu, men det står många och tar emot oss nu " Jaja, tänkte jag. Tills dem öppna dörrarna.. Där utanför ambulansen stod säkert 10 olika sköterskor, läkare osv från olika avdelningar. Bl.a. Barnavdelningen & IVA (intensivvårdsavdelningen) väl inne i rummet på akuten fortsatte dem ta prover & ge henne olika medeciner i en mask, inhalation. Jag kan säga att jag inte ens då förstod hur allvarligt Felicias läge va, trots ambulans & allt folk. En läkare från IVA sa " ni får åka upp till oss, hon behöver våran vård " inte ens då koppla det, vad fan är IVA tänkte jag, tills vi åkte upp i hissen & jag läste intensivvårdsavdelningen (IVA) på en skylt. Det var första gången magen knöt ihop sig ordentligt på mig, då förstod jag hur dålig hon var. På IVA ligger ju bara folk med livshotande sjukdomar eller skador.. Vi kom in på ett rum med grönklädda läkare som koppla på massa slangar på henne, då kom Adde äntligen in. Har aldrig varit så glad att se honom som då, men vi fick gå ut ganska fort igen då dem sa att Felicia måste sövas ner och läggas i respirator. Då brast det, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Att behöva lägga ner henne på en bår & sen gå ut & lämna henne hos okända människor var det värsta jag har gjort i hela mitt liv. Jag bara grät. Gick ut ringde några samtal & sen satt vi bara och vänta på att vi skulle få komma in till henne. Efter en timme & en kvart kom dem och hämta oss och vi fick se henne. Det var inte alls så hemskt att se henne som jag förställt mig, självklart var det obehagligt med alla slangar hit & dit. Men hon såg så lugn ut och led inte alls som hon gjorde innan dem sövde ner henne.

Vi vart kvar på IVA till lördagen då vi vart flyttade till barnavdelningen.
Och på måndagen den 20 fick vi åka hem med våran stora starka tjej.

Det har varit dem 2 värsta veckorna i mitt liv & jag skulle göra allt för att det inte skulle ha hänt!

Varför Felicia vart så dålig var på grund av en lunginflammation & ett RS-virus. Och varför hon hamna i respirator var för att hon inte kunde andas själv & respiratorn hjälpte lungan att tryckas ut igen då den klibbat igen pga av slemmet som bildas vid rs-virus.
Det är inte vanligt att så "stora" barn som Felicia blir såhär dåliga av rs-virus utan vanligtvis får dem bara en vanlig förskylning.

Men imorgon börjar vardagen igen & jag är så glad för det. Skriver ett inlägg senare ikväll om hur hon var när hon vakna osv..

 

    

RSS 2.0